Viktig studie om brandskyddets hållbarhet på träfasader

En ny studie har visat att brandskyddsbehandlingar på träfasader kan förlora sin effektivitet snabbare än man tidigare trott, särskilt vid fukt och väderpåverkan. Redan efter 11 veckors exponering kan brandskyddet riskera att försvagas. Forskare från Lunds universitet, med stöd av LF Forskningsstiftelse och Brandforsk, har genomfört denna undersökning.

Gustav Midéus, testledare på LF Forskningsstiftelse, säger:
– Flerbostadshus med träfasader blir allt vanligare, vilket ställer ökade krav på förståelse för brandsäkerhetsutmaningar. Studien ger viktiga insikter i hur brandskyddet för höga trähus utvecklas över tid, och lägger grunden för en metod som kan följa denna utveckling och säkerställa att krav och förväntningar uppfylls.

Studien utvärderar en ny testmetod för att kostnadseffektivt uppskatta status på brandskyddsbehandlingar med minimal skada på byggnaden. Material från behandlade träfasader som utsatts för olika väderförhållanden har analyserats, från 11 veckors exponering till upp till 3 år.

Tester utfördes på prover från två byggnader, där vissa material utsatts för hårt väder och regn, medan andra skyddades. Resultaten indikerar att den föreslagna testmetoden har potential att bli en branschstandard. Även om brandbeteendet kan variera, framgår det att väderexponering starkt påverkar förändringstakten.

Nils Johansson, universitetslektor vid Lunds universitet, påpekar:
– Även om stora variationer kan förväntas i träets brandbeteende, finns en tydlig skillnad i materialets brandegenskaper beroende på exponering för regn och sol.

Studien undersökte flera vanliga brandskyddsbehandlingar i Sverige. Dessa behandlingar bygger ofta på salter, ibland kombinerat med polymerbaserade bindemedel för att motverka urlakning vid fukt. Resultaten visar att behandlingar med bindemedel erbjuder bättre fukttålighet, men försvagas fortfarande över tid. Enbart saltbaserade behandlingar tappar sitt brandskydd snabbare.

Björn Källander, projektledare, säger:
– Det polymerbaserade brandskyddsmedlet förefaller inte urlakas i samma utsträckning som det utan polymer. Dock sker fortfarande urlakning vid ytan, vilket är problematiskt eftersom det är ytegenskaperna som påverkar antändning och brandspridning.

Studien visar att problem med urlakning leder till en försämring av brandskyddet över tid, vilket understryker behovet av effektiva testmetoder för brandskyddsbehandlat trä. Den utvärderade metoden visar lovande resultat, men ytterligare utveckling krävs för att fastställa gränsvärden för olika typer av behandlingar.

Fakta om studien: Genom att provta trä behandlat med olika brandskyddsmedel och utsatt för olika väderförhållanden, har forskarna undersökt effektiviteten av behandlingarna. En ny metod föreslås för att uppskatta statusen på brandskyddet på ett enklare och mindre destruktivt sätt. Metoden mäter jämviktsfuktkvoten i det behandlade materialet och har jämförts med konventionella metoder med positiva resultat.