Vårändringsbudgeten: Stödet når inte alla hushåll

Den svenska regeringens vårändringsbudget syftar till att förbättra hushållens ekonomi under en tid av fortsatt osäkerhet och stigande energikostnader. Trots detta innebär utformningen av flera centrala åtgärder att stödet i stor utsträckning fördelas efter boendeform, vilket gör att inte alla hushåll får ta del av det.

Åtgärder som sänkt skatt på bensin och diesel samt ett nytt elstöd framhålls som centrala insatser för att stimulera konsumtionen. Dessa åtgärder kommer att gynna många hushåll, särskilt de som bor i villa och använder bil, men långt ifrån alla kommer att beröras.

Stödet ett hushåll kan erhålla beror i stor grad på deras boendesituation. Hushåll som äger sitt boende och har höga energikostnader kan få betydande stöd. För dem som bor i lägenhet, särskilt i flerfamiljshus med gemensam elanvändning, är utfallet ofta annorlunda.

Elstödet är kopplat till individuella elnätsavtal, vilket betyder att många hyresgäster inte omfattas, trots att de betalar för sin elanvändning på samma sätt.
– Vi ser ett återkommande mönster där statliga satsningar inte träffar alla hushåll, utan i stor utsträckning styrs av boendeform. Det ökar obalansen mellan olika delar av bostadsmarknaden. När staten går in med stöd i miljardklassen för att hantera höga energipriser måste utgångspunkten vara att stödet når de hushåll som faktiskt bär kostnaderna. I dag ser vi en politik där hushåll som äger sitt boende gynnas, medan över en miljon hushåll hamnar vid sidan av, säger hon.

I en tid av ökade levnadskostnader finns det mer precisa metoder för att stödja hushåll med knappa resurser. Ett mer omfattande bostadsbidrag är ett sådant alternativ, eftersom det riktar sig till hushåll med minst ekonomiskt utrymme.
– Vill regeringen på allvar stötta hushållen behöver fokus i högre grad ligga på de grupper som faktiskt har minst att röra sig med. För att göra bostadsbidraget mer långsiktigt och träffsäkert behöver det höjas och indexeras, och målgruppen behöver breddas, säger hon.

Det saknas också åtgärder inom ett område med stora behov. Ungefär en halv miljon lägenheter i allmännyttan har nått eller passerat sin tekniska livslängd, och renoveringstakten måste öka. Dessutom ställs det ökade krav på energieffektivisering i enlighet med EU:s gröna giv.
– I dagens ekonomiska läge är det svårt för bostadsföretagen och hyresgästerna att bära de kostnader som krävs. För att klara det behövs någon form av statligt renoveringsstöd. Det skulle också vara en träffsäker konjunktursatsning som både skapar jobb och bidrar till en mer hållbar bostadssektor, säger hon.