Utmaningar och möjligheter med EU:s naturrestaurering

När den svenska regeringen i höst presenterar sin plan för naturrestaurering till EU-kommissionen, är det avgörande att planen baseras på noggrant utförda konsekvensanalyser. Enligt branschorganisationerna Byggföretagen, Skogsindustrierna och Svemin saknas det för närvarande tillräcklig analys av hur förslagen påverkar tillväxten inom de berörda näringarna.

”Näringslivet står bakom ambitionen att stärka den biologiska mångfalden, men genomförandet av EU:s naturrestaureringsförordning behöver ske på ett sätt som värnar jobb och bostadsbyggande,” säger en expert inom näringspolitik, Byggföretagen.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv analyseras effekterna av lagstiftningen på tre specifika branscher: byggindustrin samt skogs- och gruvnäringen. Om planerna hade genomförts mellan 2018 och 2023, skulle de ha lett till cirka 5 500 färre bostäder och 19 miljarder kronor i uteblivna investeringar i bostäder.

”Sverige kan både stärka den biologiska mångfalden och skapa goda förutsättningar för ökade bostadsinvesteringar. Det kräver dock en väl avvägd och kunskapsbaserad implementering,” säger en expert inom näringspolitik, Byggföretagen.

Förslaget om naturrestaurering medför dessutom att mellan 1,2 till 1,6 miljoner hektar skogsmark riskerar att tas ur produktion. För att uppnå ett långsiktigt hållbart genomförande anser branschorganisationerna att regeringen bör:

Genomföra en bred samhällsekonomisk konsekvensanalys innan några omfattande åtaganden görs. Prioritera en stegvis implementering inom befintliga budgetramar och inledningsvis fokusera restaureringsinsatser till Natura 2000-områden och andra redan skyddade områden, i enlighet med förordningens intentioner.