Passiv svalka i flerbostadshus mot framtidens värmeböljor
Publicerad juli 31, 2025
Publicerad juli 31, 2025
Värmeböljor uppträder allt oftare i stadsmiljöer och blir mer intensiva, vilket skapar obehag och hälsorisker för framförallt äldre. HSB Living Lab inleder därför i sommar ett forskningsprogram för att hitta alternativen till traditionell luftkonditionering.
Målet är att utveckla enkla och kostnadseffektiva strategier för att sänka inomhustemperaturen, inspirerade av metoder som beprövats i medelhavsområden. Samtidigt ska elförbrukning och klimatpåverkan begränsas.
Tätbebyggda områden i svenska städer behåller ofta värme på grund av betong och asfalt. Höga temperaturer inomhus påverkar både trivsel och kan utgöra en allvarlig hälsofara.
Folkhälsomyndigheten varnar för att värmeböljor är ett av de största hoten mot folkhälsan, särskilt för sårbara grupper som äldre. I Sverige är luftkonditionering ovanligt, men med stigande temperaturer kan behovet öka – ofta till priset av hög energiförbrukning.
I projektet
”Hantera hettan – klimatanpassning i flerbostadshus”
undersöks hur passiv svalka kan införas i flerbostadshus utan stora installationer.
Under sommarens hetaste dagar kommer testet att genomföras i verkliga lägenheter med realtidsmätningar av temperaturer via temperaturloggar. Samtidigt utvärderas metoder som daglig stängning av fönster, persienner och undvikande av värmealstrande apparater.
Nattetid prövas vädring för att kyla bostaden inför kommande dag samt användning av tjocka gardiner och markiser. En kontrollstudie utan åtgärder genomförs parallellt för att kunna jämföra skillnader.
Boende deltar även genom att föra dagböcker och besvara enkäter för att ge insikt om åtgärdernas praktiska genomförbarhet i vardagen.
”Temperaturer som idag bara uppstår vart tjugonde år kan snart komma att inträffa vart tredje till femte år, enligt Folkhälsomyndigheten. Det är tydligt att vi behöver rusta för en varmare framtid. Istället för att direkt installera AC, kan vi först anpassa våra beteenden och hem för mer energisnål passiv svalka”, Kalle Sjöstrand
”Genom att kombinera mätdata med de boendes egna erfarenheter kan vi identifiera vilka lösningar som både ger bäst effekt, och som har störst potential att faktiskt genomföras i gemene hushåll. För att vi ska kunna föreslå insatser som gör skillnad för både människor och klimat, behöver det vara lösningar som är både effektiva och komfortabla”, han säger