Nya bostadsrättsregistret: En betydande förändring för fastighetsmäklare
Publicerad juni 9, 2026
Publicerad juni 9, 2026

Regeringen har bekräftat reglerna för det nya nationella bostadsrättsregistret som träder i kraft den 1 januari 2027. För fastighetsmäklare innebär detta en efterlängtad reform som kommer att påverka deras dagliga arbete, även om utförandet inte helt motsvarar förväntningarna från Fastighetsmäklarförbundet.
Över 20 procent av befolkningen bor i bostadsrätter, vilket gör detta till en stor förändring. Att Lantmäteriet nu ansvarar för ett centralt register är ett avgörande steg som kommer att förbättra kontrollen över ägande och pantsättning, vilket i sin tur stärker rättssäkerheten i förmedlingarna. Vi får tillgång till mer precisa och pålitliga uppgifter vid överlåtelser och kreditgivning.
Trots dessa framsteg är den slutliga utformningen inte i linje med vad Fastighetsmäklarförbundet föreslagit. Många frågor kvarstår, särskilt om vi kommer att slippa dubbelarbetet. Tyvärr ser det ut som att vi fortsatt kommer att behöva hämta information från bostadsrättsföreningar och förvaltare.
Detta väcker viktiga frågor för branschen och bostadsmarknaden framöver. Vilka avgifter kommer Lantmäteriet att ta ut för att få tillgång till nödvändiga uppgifter vid bostadsförmedlingar? Hur samverkar detta med redan befintliga kostnader från förvaltare som påverkar bostadsaffärer idag?
Det finns en risk att det nya registret bara blir en ytterligare administrativ börda, vilket kan leda till ökade kostnader för bostadsaffärer. Om mäklare fortfarande måste betala förvaltarna för utdrag samtidigt som de behöver uppgifter från det statliga registret, kan detta påverka både aktörer på marknaden och konsumenterna negativt.
Fastighetsmäklarförbundet kommer att fortsätta följa utvecklingen fram till lanseringen 2027. En reform måste leda till verkliga förenklingar och effektivisering av vår informationshantering, snarare än att öka administrationen och kostnaderna för affärer.