Analys av villalånets påverkan på hushållens inkomster

Skillnaderna i hur mycket av hushållens inkomster som går till villalån varierar kraftigt över landet. I Solna går över 40 procent av hushållets nettoinkomst till kostnader för ett genomsnittligt villalån. I kontrast till detta finns Åsele och Malå, där motsvarande andel är cirka tre procent. Det framgår av en ny analys från Landshypotek Bank.

Genom att beakta aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, har Landshypotek Bank beräknat hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa på olika platser. Beräkningarna baseras på ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering.

Stockholmsregionen framhäver sig särskilt. I Solna lägger ett genomsnittligt hushåll hela 41 procent av sin nettoinkomst på sitt villalån. Sundbyberg följer med 40 procent och Lidingö med 32 procent.

Det är viktigt att notera att hushåll som lägger en stor del av inkomsten på bolånekostnader inte nödvändigtvis har mindre pengar över. I flera kommuner med höga bostadspriser är inkomsterna också högre, vilket resulterar i att marginalerna kan vara relativt stora.

– Boendet är för många hushåll den största utgiften och påverkar direkt hur mycket pengar som finns kvar till annat. Skillnaderna inom Sverige är samtidigt väldigt stora. Vår kartläggning visar att i vissa kommuner går nästan halva inkomsten till villalånet, medan hushåll på andra håll endast lägger några få procent av inkomsten på sitt boende, säger hon.

I mindre kommuner i norra Sverige har villalånet en betydligt mindre andel av inkomsten. I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele går cirka tre procent av hushållens nettoinkomst till lånet för en genomsnittlig villa. Fler än 20 kommuner har villalånet som en kostnad på tio procent eller mindre av inkomsten, vilket ger hushållen helt andra ekonomiska förutsättningar.

Skillnaderna är inte endast mellan storstad och landsbygd. Även inom samma län kan villapriser och inkomster variera kraftigt mellan olika kommuner. Detta innebär att hushåll kan förbättra sina ekonomiska marginaler utan att behöva flytta långt.

– Är man beredd att titta utanför de största städerna finns det många kommuner där villalånet tar en mycket liten del av inkomsten. Det behöver inte röra sig om att flytta långt ut på landsbygden. Ofta räcker det med att söka sig några mil bort eller till en annan kommun inom samma län för att få större ekonomiska marginaler och mer pengar över till sparande eller fritidsaktiviteter, påpekar hon.

Även på länsnivå är skillnaderna påtagliga. I Stockholms län går 31 procent av hushållens inkomster till villalånet, vilket är högst i landet. Gotlands län följer med 23 procent och Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst andel har Västernorrlands län, där hushållen i snitt lägger elva procent av sin inkomst på villalånet.